Svenska Takelement – Mer än tak över huvudet

Dela inlägget

Svenska Takelement – Mer än tak över huvudet

Dela inlägget

Jämförelse av Miljöproduktdeklarationer (EPD)

Miljövarudeklarationer, eller Environmental Product Declaration (EPD) på engelska, är ett viktigt underlag för att bedöma byggnaders miljöpåverkan. Sedan januari 2022 finns nya lagkrav som säger att vissa nybyggnationer måste klimatdeklareras med hjälp av tredjepartsgranskade EPD:er. Våren 2023 publicerades en EPD för Svenska Takelement. I detta blogginlägg reder vi ut viktiga begrepp, ger råd i hur EPD:er kan jämföras och vad som är viktigt att tänka på i klimatdeklarationen.

Jämförelse av Miljöproduktdeklarationer (EPD)

Skriven av Georg Eriksson, Gidås Hållbarhetsbyrå

Svenska Takelement EPD EN15804: S-P-07400
I november 2022 publicerades Svenska Takelements EPD för deras produkt takelement. EPD:n omfattar enbart takelement även om företaget gör andra prefabricerade produkter. Ett takelement består av flera komponenter, bland annat stenull, underlagspapp, trä och stål. Takelementet uppfyller brandskyddsklass REI90 och längden kan vara upp till 23 meter och standardbredden 2,4 meter. Svenska Takelement skräddarsyr dimensioner och sin produktleverans efter specifika konstruktionsritningar.

EPD:n som publicerats är baserat på produktionsdata för referensåret 2021. Den data som samlas in är bland annat inköpsvolymer av olika komponenter, transportavstånd, produktionsdata och energiförbrukning. Eftersom Svenska Takelement skräddarsyr dimensionerna för varje byggprojekt, är EPD:n konstruerad för att kunna omräknas till specifika mått, vilket behöver göras manuellt med hjälp av ett beräkningsverktyg som Gidås Hållbarhetsbyrå tagit fram åt Svenska Takelement. Det resultat som EPD:n redovisar motsvarar samtliga levererade dimensioner under referensåret och är därmed inte direkt applicerbart för specifika dimensioner utan handpåläggning. Anledningen till att EPD:n har denna utformning är för att produkten alltid skräddarsys, samt att det annars hade inneburit stora insatser att ta fram EPD:er för alla möjliga kombinationer längd, bredd och djup.

Svenska Takelements EPD finns publicerad i EPD-Internationals databas och har referensnummer S-P-07400 och är giltig till november 2027. Det sker givetvis aktiviteter under deklarationens giltighetstid som påverkar miljöprestanda. Till exempel gör olika produktionsoptimeringar och minskat avfall i fabrik att miljöprestanda förbättras. Nya metoder för återvinning av stenull har börjat implementeras vilket gör att andelen råmaterial minskar och miljöprestanda förbättras. Sådana förändringar kan enbart synliggöras i EPD:n genom en uppdatering. En sådan uppdatering måste också tredjepartsgranskas för att vara giltig i systemet.

Så kan kunder och beställare jämföra EPD:er
Det som oftast behöver deklareras i enligt klimatdeklarationslagen är Miljövarudeklarationens modul A1-A3, alltså produktfasen. I detta ingår alla miljökonsekvenser från råvaruframställning, transporter uppströms i leverantörskedjan och produktframställning. Det är också vanligt att modulerna A4 transport till byggarbetsplats, och A5 installation, inkluderas.

Även om själva syftet med EPD är att redovisningarna ska innehålla samma information, så finns det saker att tänka på när resultat jämförs mot varandra. Något som beställare först behöver identifiera är den deklarerade enheten. Den deklararade enheten, eller Declared Unit (DU), talar om hur resultaten i EPDn omsätts till produkten. Det kan vara per meter, kilo, eller yta av produkt. Den EPD som Svenska Takelement har avser en kvadratmeter takelement. Därmed är alla resultat som presenteras uttryckt per kvadratmeter. Om den deklarerade enheten är olika mellan EPD:er måste en omräkning göras för att det ska bli jämförbart. Ofta finns det faktorer publicerade i EPD:n, som till exempel kg/m2, som går att applicera.

En annan aspekt att ta hänsyn till är själva metoduppsättningen. Eftersom Svenska Takelements EPD avser alla möjliga dimensioner så måste en dimension specificeras för att kunna göra mer exakta jämförelser. Det kan Svenska Takelement eller Gidås Hållbarhetsbyrå hjälpa till med.

Övriga aspekter som är viktiga är exempelvis brandskyddsklassificering. För att uppnå REI90 krävs speciellt utformade tester vilka Svenska Takelement genomfört och publicerat. För andra liknande element kan extra material tillkomma så som dubbla gipsskivor, vilket bör noteras om de ingår i den EPD som jämförs mot eller inte. Det handlar alltså om att jämföra äpplen med äpplen.

Slutligen så bör hänsyn också tas till mängden trä som produkten binder. Svenska Takelement har en hög andel trä vilket bidrar till kolinbindning och även ljud och hälsofördelar för människor. Skillnaden mellan standarden +A1 och +A2 kan därför innebära en diskrepans mellan hur resultaten sammanställs. Var därför noga med om du jämför med GWP total, biogenic, LUKUC och fossil. Glöm inte heller bort att ta hänsyn till förbättringar i teknik, återvinning och materialprestanda som sker hela tiden inom branschen. Det kan innebära att miljöprestanda i praktiken är bättre än vad EPD:n visar. Som ett led i de standardiserade livscykelanalyserna antar man alltid ett konservativt förhållningsätt i metoder, data, och antaganden för att hellre överskatta en underskatta miljöprestanda.

Vill du veta mer?

Kontakta Gidås Hållbarhetsbyrå så svarar vi på dina frågor eller guidar dig vidare.

Det finns en standard för EPD

EN 15804 är en europeisk standard som specificerar regler och krav för miljövarudeklarationer (EPD – Environmental Product Declarations) för byggprodukter. Denna standard är avsedd att användas för att kvantifiera och kommunicera miljöprestanda för byggprodukter, så att arkitekter, ingenjörer och andra intressenter kan göra informerade val med hänsyn till hållbarhet och miljöpåverkan. EN 15804+A1 och EN 15804+A2 är två olika uppdateringar av denna standard, och här förklaras skillnaderna mellan dem;

Ursprungsversionen av standarden, EN 15804, publicerades 2012. Den innehöll grundläggande krav och riktlinjer för att skapa miljövarudeklarationer för byggprodukter. Denna standard etablerade den allmänna strukturen och de metodologiska ramar som behövdes för att utveckla EPD för byggprodukter.

Senare kom EN 15804+A1, som är den första ändringen (amendment 1) till ursprungsversionen. Den publicerades 2019 och innehåller flera förtydliganden och förbättringar i jämförelse med den ursprungliga standarden. Några av ändringarna inkluderar:

  • Klarare vägledning för hur man inkluderar information om EPD i produktinformationen.
  • Bättre definierade begrepp och termer.
  • Förtydligande av regler för hur man inkluderar information om tillsatser och ämnen som finns i små mängder i byggprodukter.

EN 15804+A1 syftar till att göra standarden mer användarvänlig och tydligare när det gäller att skapa och tolka miljövarudeklarationer.

Nyligen släpptes EN 15804+A2, som  är den andra ändringen (amendment 2) till ursprungsversionen. I den andra versionen har ytterligare förtydliganden och ändringar gjorts mot branschpraxis. Men den huvudsakliga ändringen är bland annat hur deklarationerna redovisar biogent kolinnehåll.

Med biogent kolinnehåll avses material och processer som ger upphov till biogena koldioxidutsläpp eller inbindning av kol i exempelvis trämaterial. Å andra sidan har vi det som kallas fossila koldioxidutsläpp som ger en nettouppvärmningseffekt av klimatet eftersom det bygger på förbränning av kol som legat bunden i marken i miljontals år. Biogena och fossila koldioxidutsläpp skiljer sig i ursprung, tidsskala och påverkan på klimatet. I EPD:er som gjort enligt den senaste ändringen +A2 kan man i tabellerna se att indikatorn för Global Warming Potential (GWP) är uppdelat i: Total, Biogenic, fossil och LULUC. Det är olika klassificeringar av koldioxidutsläpp till luft som ger upphov till uppvärmingspotential. Total är summan av alla klassificeringar, Biogenic motsvarar samtliga biogena utsläpp och redovisas som negativ, dvs har en reducerande effekt på total uppvärmning. Fossila utsläpp är sådana utsläpp som baseras på exempelvis kol och olja. GWP LULUC (Global Warming Potential from Land Use, Land-Use Change, and Forestry) är en kategori som används för att bedöma klimatpåverkan av utsläpp och upptag av växthusgaser som är kopplade till markanvändning, förändringar av markanvändning och skogsbruk.

Sammanfattningsvis är EN 15804 en standard för miljövarudeklarationer för byggprodukter, och EN 15804+A1 och EN 15804+A2 är ändringar eller uppdateringar till denna standard som innehåller förbättringar och förtydliganden för att göra den mer användbar och relevant för intressenterna inom byggindustrin.

Miljövarudeklarationer baseras på livscykelanalys
Livscykelanalys (LCA), även känd som Life Cycle Assessment på engelska, är en systematisk metod för att utvärdera de miljömässiga påverkningarna av en produkt, tjänst eller process över hela dess livscykel. En livscykelanalys tar hänsyn till alla steg i en produkts livscykel, från råvaruutvinning och tillverkning till användning, underhåll och kasserande. Syftet med LCA är att kvantifiera och utvärdera de olika miljöpåverkningarna, såsom energiförbrukning, utsläpp av växthusgaser, föroreningar och resursanvändning, som är förknippade med produkten eller processen.

De grundläggande stegen i en livscykelanalys är:

  1. Mål och omfattning: Först fastställs syftet med LCA och omfattningen av analysen. Vilka aspekter av livscykeln ska inkluderas? Vad är målet med analysen – att jämföra olika produkter, identifiera miljöhotspotar eller optimera en befintlig process?
  2. Livscykelinventering (LCI): I detta steg samlas data om alla resurser som används och alla utsläpp som genereras under varje fas av livscykeln. Detta kan innebära att man samlar in information om material, energi, transporter, vattenförbrukning, och mycket mer.
  3. Livscykelbedömning (LCIA): Denna fas innebär att man omvandlar data från LCI till miljöpåverkningar, såsom klimatförändringar, försurning, övergödning och resursutarmning. Detta görs med hjälp av olika miljöindikatorer och modeller.
  4. Tolka resultat: Efter att ha genomfört LCIA tolkas resultaten för att identifiera vilka faser i livscykeln som har störst miljöpåverkan och vilka faktorer som är mest betydande.
  5. Åtgärder och förbättringar: Baserat på resultaten kan åtgärder och förbättringar föreslås. Det kan innebära att man söker alternativa material eller processer, minskar energiförbrukningen eller tar andra steg för att minska miljöpåverkan.
  6. Rapportering och kommunikation: Slutligen, presenteras resultaten och åtgärderna för intressenter, som kan inkludera företag, myndigheter, konsumenter eller andra berörda parter.

Livscykelanalys är en värdefull metod för att fatta informerade beslut och främja hållbarhet eftersom den tar hänsyn till både direkta och indirekta miljöpåverkningar över hela produkters eller processers livscykel. Det hjälper organisationer och beslutsfattare att identifiera möjligheter att minska miljöpåverkan och göra mer hållbara val.

En EPD baseras alltid på en Livscykelanalys. När livscykelanalysen är klar så använda resultaten till att formulera själva EPD:n, som i praktiken är ett särskilt redovisningsformat av LCAn. En EPD enligt klimatdeklarationskraven ska alltid vara tredjepartsgranskade och vara utformade på ett särskilt sätt enligt olika ISO-standarder. Alla EPD:er har därmed samma innehåll vilket gör dem jämförbara. Däremot kan LCA-metoder, avgränsningar, och uppskattningar skilja mellan EPD:er vilket beställare måsta ta hänsyn till i klimatdeklareringen av nybyggnationer. 

Andra inlägg